Det gjorde jag verkligen igårkväll. Det behövdes! Med hjälp av Lotta gick det bra. Vi hade en rolig kväll som började först på Piren med god mat och vin. Sen gick vi vidare till Twin City, där vi märkte att vi var snäppet äldre än alla andra. Men bara snäppet.. ;) Vi gick vidare till Karlssons, där halva stan var och det var lyckat. Men nuförtiden håller man ju inte en hel kväll och längtan efter Mini tog över. Så jag gick hem vid ett-tiden och möttes av en superglad Mini-skrutt. Jag förstår faktiskt inte hur hon kan vara så pigg och glad ändå, framförallt när vi är ute. Hon äter ju nästan ingenting och idag var jag tvungen att tvångsmata henne med specialmat och spruta. Känns inte alls roligt, men så desperat är jag.
Imorgon ska jag åka till Djursjukhuset igen, för att byta en matsort och köpa hem lite mer "tvångsmat" om det skulle behövas. Ibland önskar jag att hon skulle förstå vad man säger, att hon behöver äta för att må bättre. :) Jag ger mig inte!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar