Döv??

Trots att Mini har haft bekymmer hela sommaren, så verkar det som om det kan vara löp på gång. Jag brukar iofs se tecken på detta väldigt tidigt, och det dröjer alltid längre än vad jag trott. Nu är det iaf en väldigt disträ hund jag har och hon har blivit döv på kuppen. :) Det är bara dofter som existerar i huvudet och vad matte säger det bryr hon sig inte så mycket om.

Nåja, det är en övergående period och jag är bara glad och nöjd över att ha en pigg och sprallig hund. Hon charmar folk på jobbet igen, nu när hon följer med mig. Hon har alltid varit en liten glädjespridare!

Idag hade jag telefontid med veterinären, för att vara helt säker på vad jag får ge henne som belöning. Det är special rakt igenom och det gäller för mig att koka kött m.m för att ge henne superlockande belöning. Annars är det provpåsar av andra "njurmat-sorter". Imorgon ska jag åka och handla det på Djursjukhuset för att kunna belöna upp rätt beteende mer, framförallt nu när hon är vimshöna. :)

Packar..

Nu börjar det närma sig med stormsteg, flytten alltså. Nästa helg är det full rulle. På lördagen är det dags för min kusin att gifta sig. Då bär det av till metropolen Vetlanda för bröllop. Med hjälp av Frida och Lotta är ju nu riktigt nära att ha en klar outfit till den dagen. Kul med något nytt och fint! På söndagen är det sen dags att sätta igång det stora flyttlasset. Med andra ord kommer det bli en ganska lugn tillställning för mig på lördagen. Ska man lyfta och bära hela dagen efter, så gäller det att vara relativt pigg och fräsch.

Nu är det packning som gäller. Det känns lite trångt att bo bland flyttkartonger, men jag tycker att jag har löst det väldigt bra än så länge. Det ska bli riktigt kul!! I helgen kommer mor och far och hjälper mig storstäda. Kan behövas fler händer!

Mini tycks må bra!! Superkul att se gamla spralliga Mini!! Hon är fortfarande väldigt matte-sjuk och tjuter till av saknad ibland när jag åker iväg på sparkcykel på jobbet. Det är precis som om hon tror att jag ska åka långt när jag använder den. När jag går omkring och plockar, så är det ingen reaktion. :D

Besked från veterinären.

Igår var det dags igen för ett nytt veterinärbesök. Då skulle de ta ett nytt blodprov och urinprov. Inte visste jag att de menade att sticka in en spruta i urinblåsan. Det var faktiskt riktigt intressant att se. Genom att samtidigt göra ett ultraljud och se exakt var blåsan befann sig, gick det smidigt och Mini sa inte ett knyst. Hon är så duktig min lilla tjej. På något konstigt vänster tycker hon fortfarande nästan om att gå in på Djursjukhuset. Hon tycker att det är kul med alla hundar och katter. Skoj att så många är på samma ställe! :)

Idag fick jag svaren från dessa prover. Det vara både positivt och negativt besked. Njurvärdena är betydligt bättre! De ska ligga mellan 45 och 160. Tydligen hade Mini 397 som sämst. Det hade jag inte hört innan. Fick en chock! Men nu ligger de på 190, så de är en bra bit på väg åt rätt håll. Däremot så fick jag reda på en gång för alla att hon har en kronisk njurskada. Jag hade fått reda på det tidigare efter biopsi-svaren, men det var först nu jag fick hela bilden klar för mig. Hon har en inflammation på njurarna och kommer alltid att ha. Detta kommer göra att det nu bildas bindväv och om t ex. ett år kommer detta med all säkerhet även synas på ultraljud. Nu ser de riktigt bra ut, men då kommer de kanske vara mer ihopskrumpna. Veterinären uppskattade att njurarna fungerar till 40 %. Eftersom båda njurarna är verkligen drabbade behöver hon all deras gemensamma kraft kvar. De läcker fortfarande lite protein och det finns även lite blod i urinen, men det är bättre nu än innan. Nu kommer hon även att äta specialkost i resten av sitt liv. Det är speciellt gjort för de med njurproblem och har extra högprotein, vilket hon verkligen behöver. Ett annat värde som var mindre bra var blodvärdet. Det bör ha med hela sjukdomsbilden att göra. Vi ska tillbaka om tre veckor för att se att det värdet går åt rätt håll. Man kan aldrig vara riktigt lugn. :S

Det som är mest positivt är ändå att hon börjar visa sitt rätta jag igen. Hon är mycket piggare och gladare. Sprallig till tusen ibland och samma gamla studsboll. Det känns så skönt att se de hoppen igen! :) Veterinären tyckte att även om man aldrig kan friskförklara henne, så är hon så pass frisk som hon kan bli just nu. Han trodde även att hon förhoppningsvis har flera år kvar att leva med rätt kost som medicin. Det hoppas jag med!!!

Hjärtat på Öland. Det var rena medicinen för oss båda. Love it!!

Madonna!

Jo, i lördags var det dags att åka på konsert. Och inte vilken konsert som helst utan den största, kvinnliga artisten. En artist som jag har vuxit upp med. Hon är egentligen inte en favorit nuförtiden, men det var verkligen "once in a lifetime"- upplevelse. Jag kommer ihåg Frida-planscherna man hade på väggarna och snedtaket hemma i Vetlanda. Många med Madonna!

Jag var lite orolig att inte magen skulle hinna stabilsera sig innan lördag, men det gick bra. Ullevi och Göteborg var fullt med människor som skulle trängas. Det var nästan omöjligt att hitta parkeringsplats, men 2 km därifrån fick jag plats. Jag gick och mötte mina kollegor utanför och vibbarna kändes i luften. Riktigt häftig känsla!! Ullevi fylldes och förväntningarna var höga. Lite försenad Madonna dyker upp och hela showen börjar. Det var verkligen en show. Inte världens bästa musikupplevelse jag varit med om, men det var verkligen en cool upplevelse. Lyckad kväll med andra ord!

Förväntansfulla.

The Queen.

Idag var jag och hälsade på mina vänner Therese och Eric och deras lilla nyfödda Valter. Ett sött litet knyte. Stort grattis på er!!

Det känns verkligen som om Mini mår bättre. Jag hoppas verkligen det proverna visar det också! Hon är mycket gladare och piggare. Med andra ord sitt gamla vanliga jag. Kanske lite olydig till och med. ;)

Semesterminne 1

I Strånäset 6 mil utanför Östersund, bodde vi under nästan två veckor. Det är en liten idyllisk by med hela 14 invånare. :) Där fanns all möjlighet till lugn och ro, men även en del aktiviteter. Grannen har en flock med får som flyttas runt då de smaskat upp allt ätbart. De hålls under kontroll med hjälp av elstängsel, vilket vi alla vet. Inte riktigt alla... Mini och jag gick många rundor dit för att titta på fåren och få lite kontakt. Hon var lite avvaktade, men ändå nyfiken. Vid ett tillfälle står jag och småpratar med fåren och helt plötsligt skriker det till bredvid mig. Mini hade tydligen kommit för nära stängslet och fått sig en rejäl stöt på nosen. Hon sprang tjutande därifrån med svansen mellan benen...

Smärtan gick nog över ganska fort, men däremot satt rädslan i längre. Hon förknippade fårens lukt med denna stöt under hela semestern. Så fort vi närmade oss dem, så stannade hon eller vände hem igen till trappan, tryggheten. När jag någon gång lyckades få henne att följa med förbi fåren, gick hon en låååång omväg.

Min lilla skrutta som varit med om så mycket i sommar och varit så mattesjuk. Känns ändå som om hon är på bättringsväg. :)

Mini nära faran...

Fåren lockade ju...

Hemma igen...

En dag försenad blev jag. Nu var det visst min "tur" att bli sjuk igår. Vaknade av att magen var upp och ner och det var bara att inse att jag hade åkt på den typiska sommarmagen. Fick inte behålla något och låg i soffan under täcket hela dagen. Det var bara att ringa och skjuta på veterinärbesöket jag hade idag. Så nästa onsdag blir det istället.

Imorse kände jag mig lite bättre, så det bar av heeela vägen hemåt vid tolvsnåret idag. Nu är det sova och liite mat som gäller. Imorgon bär det nämligen av till Ullevi för att se Madonna. Sista höjdpunkten på semestern!! På måndag börjar allvaret igen.

Ska berätta sommarminnen här snart.. Måste bara få tillbaka energin och ladda över korten först.