OMG!

Vilken kväll!! Den var innehållsrik minsann, både på gott och ont. Jag och Emma tog en lång, härlig promenad med hundarna. De var BÅDA mycket duktiga och skötte sig utmärkt. Kom ihåg detta nu, Emma! :) Efter promenaden passade vi på att låta Mini och Tom busa lite på gräset utanför mig. De hade hur kul som helst, och Mini tyckte att Toms lilla leksak var roligast. Som bekant har ju inte Mini världens bästa föremålsintresse, men den här saken var hennes! En liten krokodil, som inte var stor alls. Hon tyckte det var så kul när hon jagades av Tom. När det blev en paus i leken och en grannhund kom ut, kom allt av sig och vad hände med gosedjuret i Minis mun? Jo, den svaldes!! Jag såg att benet försvann i munnen och hann inte säga spotta ut innan den gled ner i strupen. Förgäves öppnade jag hennes gap och försökte gräva. Krokodilen var borta!

Vi gick in och jag tyckte att vi behöll lugnet rätt väl till en början. Jag ringde jourveterinären, men inget svar. Ringde däremot min uppfödare Ulrica, som gav det bra tipset att få henne att spy med hjälp av salt. (Ska kanske inte testas av allt och alla nu bara...) Risken att låta leksaken vara kvar är att den fastnar någonstans i tarmar eller mage. Kan bli riktigt kostsamt och jobbigt, så tog rådet att försöka få upp dem. Risken fanns iofs att den skulle fastna på vägen upp... En matsked salt långt in på Minis tunga och sen få henne att svälja. Inga problem. En minut senare, då jag hade fått tag på djursjukhuset, började Mini spy. Vips så kom krokodilen, inlindad i massa gegg, upp som en raket! :S Vad skönt!! Allt ordnade sig och jag kunde lägga på luren. :) Efter detta har hon både druckit och ätit rejält, men annars är hon helt opåverkad. Bara matte som lärt sig en rejäl läxa, stooora leksaker hädanefter :)

En sådan här liten grön krokodil var det, och den var inte sig lik efter svängen i Minis mage... :)